Ja, var ska man börja... jo såklart, först och främst det besvärliga ofc. Jag och min partner har valt att gå skilda vägar eftersom vi saknar "vänskapen" om det nu kallas så. Vi gillar varandra, kan leva med varandra, men saknar delen där man är vänner. Vi har inget gemensamt, inga intressen eller något som gör att det är roligt och intressant att kommunicera eller leva ihop. Lättare än så kan jag inte förklara.

 

Det är skönt att båda är överens och att det inte slutade med att vara arga på varandra. Men båda bryr sig om varandra och har känslor kvar vilket har gjort situationen svår. Men vi förstår båda att man inte kan leva som olika liv under samma tak, det är inte att leva tillsammans. Vi kommer fortfarande hålla kontakten och hjälpa varandra om det är något, vem vet, det kanske växer en bra social relation mellan oss i framtiden.

 

Toppen på grädden av det hela har jag varit fast hemma pga halsfluss som smittar. Jag har aldrig sett värre halsmandlar än de jag haft nu. Tänk regnbågens färger och svart på det! jag trodde allvarligt att mina halsmandlar var på väg att dö, men nu efter redan dagar med penicillin ser det förvånadsvärt bra ut. rött och irriterat, ja, men inte mer.

 

Min hals mår som sagt bättre och idag kunde jag äntligen fara till VFU:n som pågår fram till sommaren. Så skönt att äntligen få träffa personer och känna att jag behövs nu efter allt som hänt. Mer om situationer och händelser kommer, vänta bara